Gå på sann marknadsföring: Använd tävlande hingstar
Att välja hingst till sitt sto är kanske det viktigaste avelsbeslutet man gör varje år. Det skall förhoppningsvis ge en avkomma som är attraktiv både för en själv och också för eventuella köpare. Av den anledningen vill jag här ta upp frågan om vad som är sann marknadsföring.
Eftersom många gör sina tankar offentliga på sociala medier så kan man se att urvalen i många fall inte är särskilt välgrundade. Någon kanske säger ”jag ringde och frågade”. Att ringa och fråga en hingstrepresentant ger ganska lite. Hur många har fått ett svar som: ”min hingst hoppar inte vatten” eller ”den har svårt temperament mot andra hästar”. Min känsla är att bara positiva saker kommer fram i sådana samtal, och kanske inte alltid överensstämmande med sanningen.
Vid en offentlig hingstvisning ställs ju inte hingstarna inför svåra uppgifter utan presenteras på ett säljande sätt. Titta på hingsthoppningen nu senast vid Bruksprovet på Flyinge tex; alla normalbegåvade hingstar var felfria i grundhoppningen. Var det för att de var bra, eller för att det var snällt byggt? Förmodligen det sistnämnda. Åker man däremot på en vanlig offentlig tävling så ställs hingstarna för samma uppgifter som alla andra, så här kommer ett sant resultat fram, okamouflerat.
Många lockas av utländska hingstar
Det är ofattbart att så många använder hingstar som kommer in från Holland och Belgien och som inte tävlar här i Sverige. De visar aldrig upp sina kunskaper i den konkurens där var man och kvinna själv kan bilda sig en uppfattning.
Hur ligger vår Svenska avel till internationellt?
Vår svenska avel ligger långt ner på den internationella rankingen. Varför? Det finns inget enkelt svar på den frågan, men en anledning kan vara att vi selekterar hingstar på ett helt felaktigt sätt vid vårt Bruksprov. Under de senaste åren har det tex kommit in en hingst som gjort ett mediokert prov i Tyskland och sedan segrat i vårt svenska prov. Nu senast var det en tre-årig hingst som inte fann nåd inför domarna, men som veckan efter blev godkänd av den danska nämnden, som dessutom gav den premie. Att skillnaden i omdöme så stor är inte bra, och vilken nämnd som får ställa sig i skamvrån får framtiden utvisa.
Om vi skall kunna utveckla vår svenska avel måste ASVH ompröva sina urvals-kriterier och tro på sig själva; inte bara byta ut sina domare mot utländska, som inte avelsmässigt har vår svenska bakgrund med sig. Ingen annanstans i Europa har man domare från ett annat land,
utan man tror på sina egna, som ju kan sin populations historia.
Jämförelse med Belgien
Den Belgiska Aveln är världs-ledande inom hopphästaveln. De har ungefär lika många ston i avel som oss Svenskar, men har inte samma fina förutsättningar uppfödningmässigt som vi har. De har ett mycket enklare bruksprov än oss. Hingstarna visas först bara under tre dagar och gör en månad senare ett kort stationstest. Senare måste de komma tillbaka som 4, 5 och 6-åringar och tävla i hingsttävlingar. Alla åskådare får då en sann bild av hur hingstarna presterar under tävlingsform. De som inte klarar det får heller inga ston och marknaden slipper individer som inte är önskvärda.
Med detta som bakgrund vill jag ge Er alla ett mycket bra avelsråd = ANVÄND TÄVLANDE HINGSTAR.